den 15 oktober och första frosten har lagt sig, ganska normalt i tid. Jag minns förvisso den 3 oktober 94 tror jag då hade vi 3 centimeter snö på marken i Järnets bostadskvarter i Falun. Tänk vad man minns egentligen och den stora frågan är bara hur länge orkar man skapa nya minnen och hur ser de ut.
Jag kommer t.ex ihåg slutet av augusti 97, jag vakna på camp ankeborg i Tuzla efter en trevlig afton på bomben med resten av den svenska bataljonen som vi hälsat på dagen innan i samband med H.M konungens besök. Vi hade ovanligt välpolerade stått uppställda och lyssnat på hans tack från det svenska folket för vår insats för en bättre värld! Där står jag på det hårt packade kattskallegruset och ser dimman lätta över ett land jag egentligen inte vet särskilt mycket om, iklädd min svenska uniform, känner ett lugn i mig själv. Jag är 21 år gammal, springer fortfarande milen på 45 minuter, lyfter 100 kilo i bänkpress och odödlig. Livet var enkelt.
14 år senare har förutsättningarna förändrats, 2 barn och fru, fast jobb, rejält överviktig efter att operat båda mina lungor, vaknar på nätterna och tänker på döden. Lycklig och livet är underbart.
Man säger att tiderna förändras men frågan är vad som förändras mest: tiden, värderingarna, förutsättningarna eller människorna?
Trevlig helg!
Mr T
