Var femte vecka har jag beredskap med 7 dygn, det innebär att det dygnet runt kan ringa och jag måste bege mig ensam till jobbet för att lösa uppgifter inom energiförsörjningen på gotland. Precis detta hände för 4 dygn sedan i smedjebacken hos ett gäng deltidsanställda brandmän. De lämnade troligen jobbet eller hemmet med samma kommentar som jag själv lämnar, det är inget allvarligt kommer strax hem. För vissa av dem var det den sista utryckningen och de betalade med den största insatsen av dem alla för att frivilligt försöka hjälpa andra människor. Vändningen i livet kan gå så otroligt fort, från det man tror är rutin till en framtid man aldrig kunnat gissa sig till. Jag brukar ofta referera till den insats vi svenskar gör i världen för en bättre värkd men vi får aldrig glömma den insats vi svenskar gör för andra medmänniskor i Sverige i from av bland annat sjukvård, brandmän och ambulanspersonal. Det djupaste deltagande går till de närmast anhöriga och de anställda vid räddningtjänsten i smedjebacken. Jag hoppas satt ni likt fågeln Fenix skall resa er ur askan av elden.
Mina tankar går till er alla.
Mr T
