Vad är den, saknaden efter något som inte finns. Varje år vid skolavslutnings tider drar det, minnena suger mig tillbaka till det oskyldiga enkla och älskade Smedjebacken. Där ljuset är längre om nätterna, dagarna är varmare och livet går saktare och allt är så ljuvligt underbart. Men stopp Larsson, halt!
Hur vet du det, det uppmålade bilden av min älskade barndomsbygd där jag faktiskt aldrig levt under några riktiga krav, inga räkningar att pynta, inga träningar med barnen ingen vardag what so ever. Jag hade en underbar uppväxt på en plats som för mig alltid är hemma, ja jag åker ännu hem när jag åker till Smedjebacken.
Men visst blir det en skönmålad bild av en plats där det mesta alltid vart en räkmacka, när vi åker dit i vuxen ålder är det ju på storhelger och semester när livet är fest och enkelhet. Inte för att det förtar det vackra och mystiska men man måste lugna sin längtan och rastlöshet efter en plats vars bild troligen inte stämmer om du lever där.
Ljuset om sommar väcker något inom mig som jag alltid haft svårt att hantera.
Jag sover tex inte mer än 4 timmar per natt förrän i höst och är ständigt på väg nånstans av ingen anledning alls. Det kan vara ganska jobbigt både för mig och min familj men vid 39 års ålder upplever jag mig ha kontroll på läget
Jag kan inte förstå att sveriges regering och alla dessa hjälporganisationer inte kan förstå skillnaden på en invandrare och flykting. Så inihelvete olika saker.
Jag kan inte förstå mordet på Lisa Holm, det kan väl ingen utom de som är skyldiga. Jag hoppas verkligen att hennes familj får det stöd de behöver och förövarna får det straff de är berättigade
Snart är det midsommar, den helg på året som jag älskar allra mest och allt som är med den. Skillnaden är att nuförtiden tar jag inte bussen till Söderbärke folkets park utan jag går hem och grillar på terassen……
MR T
