Så efter en lång tid med tjänster hit och dit så kommer den 3 december äntligen min ersättare på plats efter 2 ganska tunga år rent arbetsmässigt som tf Chef Värme och produktionschef med bland annat ansvaret för reservkraften. Förra sommaren med 13 totalavbrott tog ganska hårt på krafterna, jag vaknar fortfarande varje natt och ser om lysdioden på tvn lyser. Nu kommer det en ny produktionschef och jag kan koncentrera mig på att vara Chef Värme. Det är en otacksam uppgift vi har på produktion, när vattenfalls länk går ner är det vår uppgift att starta upp reserven så ön blir spänningssatt igen. Vi lyckas felfritt nästan jämt med en ganska tekniskt utmanade verksamhet och är väldigt stolta över vårt jobb. Men eftersom alla öbor redan haft en blackout är det ingen som bryr sig att vi gör ett bra jobb på GEAB, vi är ju också drabbade av avbrottet. Efter 10 år på barrikaderna med ett fantastiskt team är det dags att bli skrivbordare på riktigt även om jag alltid kommer vara verksamheten nära och fortsättningsvis ytterst ansvarig.
Winston Churchill har en gång myntat uttrycket “aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket” det gäller klockrent på personalen på produktion, beredda 24/7 för Gotlänningarnas skull. Det kräver självklart förstående familjer också som är lika delaktiga i detta som vi utförare. Nu kliver jag ner från barrikaden och sover tryggt för de bästa finns där ute. När det är är som motigast brukar jag ställa frågan “Om inte vi, Vem?”
The fight for heat and power never sleeps
/Mr T