Klockan är 0215 när jag svänger av mot snäck efter en hämtning i Visby av lilltjejen där Hockeydoktorn Levin kört första delsträckan från sudret och in. I söder vilar natthimlen lugnt medans i nordost den börjar brinna, korta nätter solen ligger strax bakom horisonten, lurar och strax kommer ännu en gryning bryta . Å så ljusnar de i auster som man säger på ön. Lilla Ronja strax 17 år gammal, vart var jag själv då. Sommaren 1993 återspeglas i samma tidevarv för mig själv, kanske drack vi en öl på hjortsnäs i Falun, vi halsade folköl i källaren på studenthemmet på knoppen med Forsas hembyggda ölhävertar, hade man tur kunde man få en påse pilsner TT var det på den tiden. Inför sommaren väntade jobb på verket och hålligång i parken. Denna sommar som blev den sista innan man fick ett nytt märke för våran generation, sommaren 94. Dessa ljusa underbara nätter, inte lika ljusa här på ön som hemma men ändå, när man sakta vandrat hemåt efter någon trevlighet. Genom rishage där fåglarna kvittrar och över åkrarna vid skepparna kunde man se några rådjur fly ljuset i gryningen in i skogen mot Humboberget med tjärn som fond. Morgonljuset sätter granarna på första höjden i 10 nyanser av grönt, älskade hembygd, mina minnen. En annan tid men ändå så lik mina barns, tekniken är oceaner från varandra men i slutänden handlar det om att hänga ihop med människor man trivs med.

Mr T