Resan har vart lång och inte helt okomplicerad. Men hjärtat och sinnet har vart öppet. Vi pratade om det mesta men aldrig om din son Göran, din yngste, min farbror jag aldrig fick träffa som lämnade dig vid 16 års ålder. Som ramlade och omkom av skadorna under bygget till den skola där jag en gång skulle ta examen från grundskolan. Ett stenkast från där du och George, min farfar skulle bo under mina barndoms år, ett stenkast ifrån där din man och min farfar skulle avlida i hjärtinfarkt i den låga åldern av 55 år. I det höghus som idag inte finns kvar där vi spelade kort först på 4e våning men efter farfars aldrig mer utan då flyttade vi till våning 2. Det höghus som du valde att lämna i 53 år ålder och flytta till ditt älskade Hagge. Då du som ensamstående och arbetande inom äldrevården valde att plocka ner det vackra sommartorp du och farfar till slut fick köpa och bygga ett nytt hus. Den plats där vi körde rakt över sommarängen med eran gamla blåa golf ner till stugan. Där vi grillade korv i öppna spisen, jagade grävlingen och högg ner skogen. Där inga större regler fanns, där man fick köra moped från 12 års ålder. Där det alltid fanns fika med läsk och bullar. Där man kunde njuta av naturens alla dess inslag i en fantastik miljö. Där just där valde du att bosätta dig tillsammans med dina katter, på en sådan vacker plats att det gör ont i hjärtat att veta att den inte är vår längre. Där på “boa” som Holger byggde sin kökssoffa i snickarbänken, den soffa jag fick av dig vid ett av de tillfällen när vi hade vårt sista riktiga samtal och som nu står här på Själsö. Soffan som alltid vart med och nu skall jag ta hand om den. Jag skall ta hand om den och ditt arv till oss i form av släktforskningen som du lagt så många år på. Jag skall föra det vidare till mina barn om den plats där du är född, min far och även jag. Flatenberg den lilla byn vid Smedjebackens köpings kant där 4 generationer Larsson växt upp.

Nu har du fått somna älskade Farmor, älskade Ingrid nu börjar din resa till farfar och Göran, för din resa bland oss andra här på jorden är slut.

Sov Gott Farmor, vi ses!

Tenny